Uncategorized

Bärförmåga R vid brand

by

Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser (utdrag från BBR):

  • R bärförmåga
  • RE bärförmåga och integritet
  • REI bärförmåga, integritet och isolering – mer om EI finns att läsa här

Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 120, 180, 250 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna:

  • M mekanisk påverkan

Bärverkskravet kombinerat med brandcellskravet

I nästan alla byggnadsprojekt så börjar en brandkonsult med att bestämma bärverkskravet för byggnaden som ska projekteras/byggas. Bokstaven R följt av ett tidskrav, exempelvis R 60, innebär att byggnaden eller byggnadsdelen ska kunna stå kvar i minst 60 minuter enligt ett standardiserat brandförlopp.

Brandkonsulten tar oftast stöd av en konstruktör för att hitta lämpliga lösningar för de olika delarna i byggnaden.

En vägg eller balk kan exempelvis få ett bärverkskrav på R 60 eller R 90. Det är inte ovanligt att en bärande vägg eller ett avskiljande bjälklag även får ett tillägg på integritet och isolering och således får kravet REI 60 eller kravet R 90/EI 60. I det senare exemplet så är alltså kravet på stommen i sig R 90 medan den avskiljande förmågan med avseende på brandgaser och värme (EI) enbart är 60 minuter. Ett exempel på detta kan vara bostadshus med fem eller fler våningsplan där kravet på stommen är R 90 men kravet på brandcellsgränsen mellan bostäderna enbart är EI 60.

Observera även att även om en vägg i sig är utformad som exempelvis EI 60 så uppfyller inte den bärande stommen inne i väggen per automatik R 60. I synnerhet inte om branden förutsätts kunna brinna på båda sidorna av väggen (eller bjälklaget). Detta beror oftast på att hela väggens konstruktion förutsätts ingå i ett brandförlopp medan stommen enbart är placerad halvvägs in i väggen.

En annan viktig aspekt är att många bärande konstruktioner är beroende av lastutnyttjandegraden vilket måste beaktas vid val av brandskyddslösning.

Det ska även nämnas att om brandcellskravet i en bärande vägg exempelvis är EI 60, men kravet på stommen i byggnaden generellt enbart är R 30 så kan konsekvensen bli att även stommen som används för att bära upp väggen ska klara 60 minuter. Det vill säga att den bärande väggen istället blir REI 60. Fråga alltid er brandkonsult om ni är osäkra.   

Att tänka på:

  • Identifiera alltid tidigt kravet på bärverk för stommen i samråd med brandkonsult och konstruktör. Konsekvensen kan annars vara att mer isolering än beräknat måste användas vilket kan leda till tjockare väggar än arkitekten ritat på sitt underlag
  • Ett R krav är inte detsamma som ett EI krav, de båda kan ha olika tidskrav beroende på byggnad och verksamhet
  • Ett EI krav i en vägg eller i ett bjälklag ger per automatik inte ett lika högt R-krav
  • Observera att om EI kravet är högre än R kravet för någon del av byggnaden, så måste eventuellt även R kravet för den delen höjas så att den minst uppfyller samma tidskrav som den aktuella brandcellsgränsen

Standardiserade lösningar

En del standardiserade lösningar går exempelvis att hitta i handböcker så som Gyproc’s eller Isover’s handböcker. Andra lösningar kan vara att brandskyddsmåla delar av stommen, se även Protega’s guider här. Det går självklart att kombinera olika metoder inom byggnaden så länge som varje enskild metod är en typgodkänd lösning.

I en byggnad kan det således finnas en lösning med gipsväggar som skyddar delar av stommen medan stommen i en annan brandcell/del av byggnaden skyddas med brandskyddsmålning.

Lättnader i bärverkskraven

Även om bärverkskravet generellt är satt till exempelvis R 60 finns ibland vissa avsteg att göra på andra byggnadsdelar som inte är bärande. Mer information om krav på bärverk och specifika byggnadsdelar går att hitta i Boverkets Konstruktionsregler, EKS.

Det finns också en del lättnader att göra i vissa typer av byggnader som kan få stora ekonomiska fördelar. Exempelvis finns möjlighet att undanta R-kravet (bärverkskravet) för takstolar eller takbalkar i BR2-byggnader om dessa från början utformas på ett visst sätt med avseende på exempelvis spännvidder. Avsteg likt denna ska alltid tas i samråd med konstruktör och brandkonsult.

Beräkningar av oskyddat stål

I stora projekt kan det finnas möjlighet att göra mer noggrannare beräkningar med avseende på brand och bärverk. Exempelvis kan man gå ifrån schablonvärden på R 15 eller R 30 på pelare och balkar och slippa brandskyddsmåla eller på annat sätt skydda delar eller hela bärverket i exempelvis en industrilokal. Beräkningar baseras i huvudsak på godstjocklek, lastutnyttjandegrad samt den aktuella brandbelastningen i byggnaden.

Att tänka på inför en beräkning:

  • Om stålstommen kommer färdigmålad så be alltid stålleverantören att särskilja offerten så att brandskyddsmålning får en egen kostnadspost
  • Be konstruktören lista antalet pelare och balkar i grupper baserat på godstjocklek och lastutnyttjandegrad
  • Be brandkonsulten eller konsulten som ska utföra beräkningarna att inte bara ge ett ”JA” eller ”NEJ” för de olika pelarna utan istället ge förslag på vilken godstjocklek som hade krävts för att slippa brandskyddsmåla

Brandklass EI, EW och E – förklaring av termerna

by

Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser (utdrag från BBR):

  • R bärförmåga, mer om bärförmåga finns att läsa här
  • RE bärförmåga och integritet
  • REI bärförmåga, integritet och isolering
  • E integritet
  • EI integritet och isolering
  • EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar.
  • EW integritet och begränsad strålning

Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 120, 180, 250 eller 360 minuter.
Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna:

  • M mekanisk påverkan
  • Sa eller S200 brandgastäthet för dörrar
  • C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1-C5

Brandklass EI, EW och E

EI

Utgå alltid från att en brandklassad byggnadsdel ska utföras i EI, dvs att den både har en flam- och brandgasavskiljande konstruktion (integritet) samt uppfyller kravet för temperaturhöjning på den sida som är vänd från branden (isolering). Om lägre klasser ska användas, det vill säga EW eller E, så ska detta alltid tas i samråd med brandkonsult. Observera tidskravet efter brandklassen, exempelvis så gäller oftast EI 60 för brandavskiljande väggar i bostadshus.

Vid krav på brandklassade produkter gäller allmänt:

  • Att säkerställa att rätt brandprodukt används med avseende på tidskrav, ex 60 minuter
  • Att produkten eller lösningen har ett typgodkännande
  • Om önskningar finns för besparande åtgärder, ex. användandet av EW eller E, så ska detta tas i samråd med brandkonsult.  
  • Att eventuella avsteg med tillhörande motivering alltid dokumenteras i Brandskyddsbeskrivning

EW

Typiskt för exempelvis fönster och brandgardiner är att de väldigt ofta är klassade i EW eller till och med E. I fallet med brandprodukter som är klassade i EW så innebär det att produkten har provats och godkänts för att inte släppa igenom en genomsnittlig strålning som överskrider 15 kW/m², mätt en meter eller längre/kortare från produkten som testats. För fönster brukar det vara en meter men det kan variera för olika produkter. Dubbelkolla alltid med leverantören/tillverkaren av produkten för vilket avstånd som gäller samt för vilken storlek som typgodkännandet gäller. Se även nedan hur ett automatiskt sprinklersystem eventuellt kan gynna användandet av produkter i brandklass EW eller E.

Innan användning av EW produkter är det alltså viktigt att säkerställa:

  • Rätt avstånd till brännbart material eller utrymmande personer*
  • Att produkten har ett typgodkännande
  • Att måtten i typgodkännandet stämmer överens med de mått som gäller i det aktuella projektet
  • Att om andra mått än typgodkännandet ska användas så ska detta göras i samråd med brandkonsult
  • Att eventuella avsteg med tillhörande motivering alltid dokumenteras i Brandskyddsbeskrivning

*Observera att för utrymmande personer gäller att strålningsvärdet ej får överstiga 10kW/m² (BBRAD 3)

E

Brandteknisk klass E innebär att byggnadsdelen enbart har en flam- och brandgasavskiljande funktion. Detta innebär att det inte på ett enkelt sätt går att avgöra hur varmt det blir på den sidan av (exempelvis) brandgardinen som är vänd från branden.

Viktigt att notera dock är att det i enlighet med BBR (5:534) kan monteras dörrar utformade i E 30 om ett automatiskt sprinklersystem installeras alternativt redan finns installerat i byggnaden. Detta är samtidigt ett exempel på hur ett automatiskt sprinklersystem kan göra lättnader på delar av brandskyddet i byggnaden.

Förutom dörrar kan det eventuellt göras avsteg på andra brandklassade produkter i klass E 30, avsteg som denna ska dock alltid göras i samråd med brandkonsult.

Om det inte finns ett automatiskt sprinklersystem i byggnaden kan eventuellt en E-klassad produkt ändå användas under vissa givna förutsättningar. För användandet av E-klassat glas finns exempelvis en vägledning i ett av Brandskyddshandbokens VFA – se länk.

Ovan länk ger även en fingervisning av vikten av verifikation (analytisk dimensionering) som BBR kräver vid eventuella avsteg från de allmänna råden.

Innan användning av E produkter är det alltså viktigt att säkerställa:

  • Att produkten har ett typgodkännande
  • Att måtten i typgodkännandet stämmer överens med de mått som gäller i det aktuella projektet
  • Att om andra mått än typgodkännandet ska användas så ska detta göras i samråd med brandkonsult
  • Att eventuella avsteg med tillhörande motivering alltid dokumenteras i Brandskyddsbeskrivning
  • Att avsteg med hjälp av sprinkler eller andra metoder alltid måste verifieras i enlighet med BBR och BBRAD.

Bra att ha koll på innan du bygger en stor lager- eller industribyggnad

by

Ju färre våningsplan desto bättre 

De flesta lager-, terminal- och industribyggnader har oftast ett tillhörande kontor på ena sidan av byggnaden i flera våningsplan. Även inom byggnaden kan det förekomma flera våningar vilket kan ställa till det för beställaren och bli dyrare än det var tänkt att det skulle bli. Anledning är att det optimala våningsplanet, för att undvika för höga brandkrav på stommen, är maximalt två våningsplan inom byggnaden. Detta tillsammans med tips nr 2 här nedan gör att byggnaden kan projekteras och utföras med kostnadsbesparande åtgärder gällande brandskyddet och mer specifikt brandskyddet av stommen i aktuellt fall. 

Fördelar med ”lägre” spännvidder

Om delar av byggnaden uppförs i två plan så ökar generellt kravet på stommen vid händelse av brand. Från att i princip inte ha krav (enbart ett plan) till att stommen ska klara en brand i 30 minuter. Oftast krävs då exempelvis att både pelare och takstolar ska skyddas/isoleras/brandskyddsmålas så att detta kravet uppfylls. MEN det finns lättnader att göra för den här typen av verksamhet och byggnad i Boverkets konstruktionsregler. Detta OM det redan från början projekteras så att byggnadens spännvidder, för exempelvis takstolar, takbalkar eller dylikt, understiger 30 meter. Om projekterat rätt så behövs i det fallet inte taket skyddas i 30 minuter för brand. Ha alltid ett samtal med er konstruktör och/eller brandkonsult så tidigt som möjligt.

Det finns bra och dålig isolering

Om cellplast ska användas som isolering i tak eller väggar kom då ihåg att även om det kan vara godkänt ur ett brandperspektiv i lager- och industribyggnader så kan premien för försäkringen skjuta i höjden. Eventuellt kan en del försäkringsbolag till och med helt neka att försäkra byggnaden. Väg då skillnaden för isolering med skillnaden i priset för premiekostnaden så att ni får rätt förutsättningar redan från början.

Stor, större, störst – är det lönt att sprinkla byggnaden?

I dagens regelverk så finns begränsningar för hur stor en byggnad får vara innan (oftast murade) brandväggar måste till för att uppfylla regelverket BBR. I industrier och exempelvis terminalbyggnader kan denna typ av avskiljning bli både kostsam och kanske näst intill omöjlig att få till på ett bra sätt. Projekteras byggnaden med sprinkler finns däremot inte någon övre gräns för hur stor byggnaden får vara. Självfallet kan krav på brandcellsgränser fortfarande vara aktuellt för skyddsvärda utrymmen eller utrymmen med risk för snabb brandspridning men kravet på stora och tunga brandväggar inom byggnaden kommer inte att vara aktuellt. Sprinkler ger betydligt större flexibilitet men det finns ett par saker som en måste tänka på:

  • För att undvika nivåsprinkling av exempelvis pallstallage så kan det vara värt att välja ESFR-sprinkler.
  • Om alternativet ovan väljs finns tydliga begränsningar för hur HÖGT en kan förvara vissa typer av material. Ju större mängd energi det förväntas finnas i varorna under sprinklern desto kortare lagringshöjd får en oftast.
  • Med sprinkler kommer sprinklertank och oftast ett mindre ”sprinklerhus” eller utrymme för pumpar mm.

Fördelarna då förutom att undvika brandväggar? En brandkonsult kan guida dig rätt i djungeln men generellt så gäller att maximalt 2 avsteg får göras med hjälp av sprinklern innan en analys av byggnadens robusthet måste göras.

Eventuella avsteg att välja mellan:

  • Längre gångavstånd inom byggnaden (eventuellt färre dörrar och/eller djupare byggnad)
  • Eventuellt lägre brandklass på stommen – från krav på 30 minuter till krav 15 minuter (bra om man behövt projektera med spännvidder i tak på längre än 30 meter)
  • Lägre klass på avskiljande konstruktion inom byggnaden
  • Lägre klass på dörrar inom byggnaden
  • m.m.

Do’s and Don’ts för flerbostadshus

by

Att projektera bostäder kan tänkas vara enkelt men det kan lätt bli väldigt komplicerat ifall en eller ett par saker inte är med från början med avseende på brand.

Kan vi räkna med räddningstjänsten?

I större städer är det ibland självklart att räkna med att utrymning sker antingen via trapphus ELLER med hjälp av räddningstjänstens hjälp via fönster. Men det är viktigt att alltid börja med att kolla om räddningstjänstens faktiskt hinner till det nya bostadshuset i tid, i synnerhet om byggnaden ligger i utkanten av staden. Detta kan göras både av arkitekten eller brandkonsulten i ett tidigt skede. Oftast finns insatstiderna angivna på den lokala räddningstjänstens hemsida alternativ så får man helt enkelt ringa till sin kommunala räddningstjänst. Konsekvensen om räddningstjänsten inte hinner i tid är att trapphusens utformning blir annorlunda (oftast större) då dörrar tillkommer inom trapphusen.

Genomgående genomgående

I de fall då räddningstjänsten hinner komma fram i tid (och ni slipper bygga om trapphusen) så kan det vara bra att ha med sig hur lägenheter som inte är genomgående är utformade och vart dessa lägenheters fönster mynnar ut. Om dessa enbart vetter mot en innergård som räddningstjänsten har svårt eller kanske inte alls kan ta sig till med vare sig bärbara stegar eller höjdfordon så hamnar ni i samma problematik som i tipset ovan, dvs. trapphuset får projekteras om/anpassas. I vissa fall kan en del av lägenheterna på lägre nivå nås med hjälp av räddningstjänstens bärbara stegar men inte de högre belägna lägenheterna som kräver höjdfordon.

Avstånd mellan fönster

Det vanligaste problemet som uppstår i projekt med flerbostadshus som projekteras med ”franska balkonger” är att dessa byggs/projekteras ovanpå varandra i byggnadens fasad. Regelverket är dock tydligt – om det inte går att visa på att ovanstående fönster skyddas av exempelvis en tillräckligt djup balkongplatta, så måste glaset ovanför ha ett skyddsavstånd på minst 1,2 meter alternativt utföras med ett visst brandskydd OCH enbart kunna öppnas med verktyg eller nyckel. Försök att placera de franska balkongerna så att de inte står ovanför ett annat fönster eller en annan fransk balkong.
Boverket ger förtydligande av utformning av fönster i fasad här.

Hur viktigt är det med systematiskt brandskyddsarbete egentligen?

by

Varför SBA är så svårt (men viktigt)

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar lika mycket om att underhålla det brandskydd som en gång projekterades in i byggnaden som att uppdatera och säkerställa att det brandskydd som finns faktiskt fungerar för den verksamheten man bedriver.

SBA regleras i ett regelverk som kallas LSO (Lag om skydd mot olyckor) där bland annat fördelning av ansvar mellan fastighetsägare (eller exempelvis BRF-styrelse) och nyttjare (hyresgäst eller exempelvis bostadsrättsinnehavare) står beskrivet.

Nedanstående tips och råd är vinklat till bostadsrättsföreningar men kan applicera för nästan alla typer av verksamheter.

Vad ingår i paketet?

Det kan finnas otroligt många delar/komponenter som ingår i en byggnads brandskydd, se separat lista längst ner för några av de saker som kan finnas i ett nybyggt flerbostadshus.

Idag finns även flera stora kommunikationsbrister i hur detta lämnas över till exempelvis en styrelse i en bostadsrättförening för att dessa ska få ett helhetsgrepp om brandskyddet i sitt flerbostadshus

Anledningen kan vara att:

  1. Informationen är utspridd på olika delar av de ritningar, underhållsplaner mm som styrelsen får till sig av entreprenören och konsulterna när de formellt tar över byggnaden.
  2. Informationen är svårtydlig och komplicerad och ingen av konsulterna, inte heller den brandkonsult som projekterat brandskyddet, har oftast full koll på alla ingående delar av brandskyddet.
  3. En stor del av underhållet kan enbart kontrolleras av externa företag så som ventilation, årsbesiktning av brandlarm, takluckor m.m.
  4. Det budgeteras väldigt sällan för underhållet av brandskyddet i underhållsplanen, även om dessa delar kan behöva bytas ut eller underhållas regelbundet.

Men behövs det verkligen?

Brandskyddet i ett flerbostadshus kan ur en synvinkel tyckas vara okomplicerat (varje lägenhet ska ju klara sig i 60 minuter?) men med tiden så finns risken att styrelser som har mindre koll på brandskyddet i byggnaden bygger bort just det brandskydd som säkerställer att varje lägenhet är en egen brandcell (och kan klara sig i just 60 minuter).

Ett exempel på ovan är hur moderna ventilationssystem kan byggas idag. En viss typ av ventilationssystem som byggs idag är utformade för att suga ut brandgaser från den lägenhet som det brinner i och är anpassade till den mängd lägenheter och lokaler som finns i byggnaden, detta system benämns ofta som ett fläkt i drift system och väldigt vanligt i nya flerbostadshus. Fläktarna som byggnaden är utrustad med klarar då de eventuellt förhöjda temperaturerna med de förutsättningar som fanns när byggnaden var ny. Om nya lokaler tillkommer eller försvinner, om fläkten byts ut till en ny fläkt eller om fläkten helt enkelt inte underhålls i tillräcklig utsträckning så finns alltså en stor risk att detta skydd försämras avsevärt eller inte fungerar alls.

Mitt tips är därför – skaffa hjälp! Om inte för att låta en extern firma göra kontrollerna så för att få en grundlig och tydlig bild över vilka komponenter som faktiskt ingår i hela byggnadens brandskydd.  

Lista på delar av brandskyddet vad som kan ingå i ett nytt flerbostadshus:

  • Rökluckor och/eller brandgasfläktar i garage och källare
  • Rökluckor och/eller brandgasfläktar i trapphus och ovan hiss
  • Manöverknappar/paneler för att hantera ovanstående
  • Fönster i trapphus som används som brandgasventilation
  • Branddörrar med tillhörande dörrstängare
  • Branddörrar med dörrstängare upphängda på magnet eller utformade som ”free-swing”
  • Dörrstängare enligt ovan som aktiverar på brandlarm/detektorer  
  • Branddetektorer (ej brandvarnare i självaste lägenheterna) i delar av byggnaden
  • Ventilationssystem med funktionen fläktar i drift
  • Brandklassade fönster (kan även finnas i lägenheterna)
  • Cellplast i fasad
  • Brandcellsgränser mot utrymmen som inte är lägenheter
  • Dörröppnarfunktion för att säkerställa tillgänglig vid utrymning
  • UPS funktioner för dörröppnare, brandlarm, rökluckor mm  
  • Brandklassade kablar till hiss, rökluckor eller dylikt
  • Och mycket mer!